Kina, Romarriket och kolonialiseringen tillförde under de senaste 2000 åren mycket till mänsklighetens utveckling men de sopade också undan stora mängder av tidigare civilisationer. Lägger vi till detta ytterligare både den arabiska och mongoliska krigarkulturen som for fram som destruktiva reaktionära krafter. De tillförde förstås också viktiga saker inom krigskonst etc men jag som vill inspireras av historien söker mig gärna till kulturerna innan detta.

Främre Orienten och Mesopotamien

• Sumer (ca 4500–1900 f.Kr.)

• Det akkadiska riket (ca 2334–2154 f.Kr.)

• Babylonien (ca 1900–539 f.Kr.)

• Assyrien (ca 2500–609 f.Kr.)

• Elam (ca 2700–540 f.Kr.)

• Hettiterna (ca 1650–1180 f.Kr.)

• Fenicien (ca 1500–300 f.Kr.)

• Israel och Juda (ca 1000–586 f.Kr.)

• Urartu (ca 860–590 f.Kr.)

Den iranska världen

• Mederna (ca 700–550 f.Kr.)

• Akemenidernas Persien (550–330 f.Kr.)

• Parthien (247 f.Kr.–224 e.Kr., överlappar med Rom)

Egypten och Afrika

• Antikens Egypten (ca 3100–30 f.Kr.)

• Kush/Nubien (ca 2500 f.Kr.–350 e.Kr.)

• Karthago (ca 814–146 f.Kr.)

• Aksum (ca 100–940 e.Kr., överlappar med Rom)

Medelhavsområdet och Europa

• Minoerna (ca 3000–1450 f.Kr.)

• Mykenerna (ca 1600–1100 f.Kr.)

• Det klassiska Grekland (ca 800–323 f.Kr.)

• De hellenistiska rikena (323–30 f.Kr.)

• Etruskerna (ca 900–27 f.Kr.)

• Kelterna (ca 1200 f.Kr. och framåt)

Sydasien

• Induskulturen (ca 3300–1300 f.Kr.)

• Vedisk tid och Maurya-riket (ca 1500–185 f.Kr.)

Östasien

• Shang (ca 1600–1046 f.Kr.)

• Zhou (ca 1046–256 f.Kr.)

• Qin och Han (221 f.Kr. och framåt)

Amerika

• Norte Chico/Caral (ca 3000–1800 f.Kr.)

• Olmekerna (ca 1200–400 f.Kr.)

• Chavín (ca 900–200 f.Kr.)

• Tidig mayakultur (ca 1000 f.Kr. och framåt)

Jag lägger sedan här en topp sex lista med de viktigaste mänskliga genombrotten.

1. Sumer

• Kilskrift (ca 3400-3200 f.Kr.), ett av världens äldsta skriftsystem

• Hjulet, plogen och bevattningssystem

• Sexagesimalsystemet (bas 60), grunden för 60 minuter och 360 grader

• Tidig litteratur, t.ex. Gilgamesheposet och Enheduannas hymner

2. Babylonien

• Positionssystem med tal i bas 60, ett avgörande steg för matematiken

• Andragradsekvationer och Pythagoras sats långt före Pythagoras (Plimpton 322)

• Mycket god approximation av √2 (lertavlan YBC 7289)

• Systematiska astronomiska observationer

3. Egypten

• Hieroglyfer (ca 3200 f.Kr.) och papyrus som skrivmaterial

• Praktisk geometri och bråkräkning (Rhindpapyrusen, ca 1550 f.Kr.)

• Kalender med 365 dagar

• Monumental stenbyggnadsteknik och tidig medicinsk litteratur (Edwin Smith-papyrusen)

4. Antikens Grekland

• Alfabetet med vokaler, anpassat från det fenikiska

• Deduktivt bevis och axiomatisk matematik (Euklides Elementa)

• Arkimedes (hävstångslagen, areaberäkningar), Eratosthenes (jordens omkrets)

• Antikythera-mekanismen, en mekanisk astronomisk ”dator”

5. Induskulturen och det tidiga Indien

• Planerade städer med avloppssystem och standardiserade vikter (Induskulturen; dess skrift är ännu inte tydd)

• Brahmi-skriften (bl.a. Ashokas edikt) och Paninis grammatik (ca 400-talet f.Kr.)

• Geometri i Sulba-sutrorna

• Det decimala positionssystemet och nollan växte fram i samma tradition, men främst efter perioden (ca 400-talet e.Kr. för nollan som tal)

6. Kina (Shang till Han)

• Orakelbensskrift under Shang, förelöpare till det kinesiska skriftsystemet som används än idag

• Bronsgjutning och tidig järngjutning

• Papper (Han-dynastin), kompass (magnetit) och tidig seismoskop

• Decimal räknepinnsaritmetik och Nio kapitel om matematisk konst (negativa tal, linjära ekvationssystem)

Hedersomnämnande: Fenicien, vars alfabet blev förebild för grekiska, latinska och många andra skriftsystem. Observera att Han-Kina och sen indisk matematik delvis överlappar med Rom och därefter.