I boken Climate Change Evaluation så utvärderas klimatets effekter och beskrivs de ofta komplexa system som koldioxid upptas i. Det är en sammanställning av vetenskapens ståndpunkt numera och visar på att en del gamla myter lever kvar i debatten.

DEN ACKUMULERADE KATASTROFEN

När jag för cirka 20 år sedan började engagera mig i att motverka klimathotet, gick högskolekurser och läste in mig, då var den ackumulerade koldioxidenkatastrofen temat. Det talades om koldioxid som stannade i atmosfären i 100 år och att om bara ett fåtal år skulle det vara för sent för koldioxiden skulle bara fortsätta att lagras.

Vi har idag en på ett sätt mycket svårare situation med mycket högre CO2 utsläpp. Däremot har vetenskapen kommit fram till att någon atmosfärisk ackumulation egentligen knappt existerar. De kemiska jämvikterna gör att bara typ hälften av utsläppen upptas av hav etcetera. Det leder till atmosfärisk CO2 ständigt ökar men egentligen uppfyller det inte begreppet ackumulation.

Det innebär att fortsätter vi att öka utsläppen så är vi på väg mot katastrof men minskar vi utsläpp så minskar uppvärmningen. Det räcker att komma ner till ungefär halva utsläppen för att uppvärmningen ska avstanna på några år. Vi har fortfarande mycket tid att sätta stopp och vi kommer få allt starkare varningar innan vi hamnar i en katastrof.


TEMPERATURHÖJNING ÄR OFTA NÅGOT POSITIVT

Där för 20 år sedan handlade de om stigande vattennivåer som skulle dränka oss. Torrkatastrofer som skulle leda till svält. Extremväder som skulle döda oss.

Nu ser vetenskapen istället the greening effect där biomassan på jorden ökar som svar på högre mängd koldioxid. Hittills har alltså koldioxidutsläppen varit bra för att skapa liv.

Det är självklart så att förändringar av vilket liv kan upplevas som negativt. Det är också så att fortsatt gröneffekt inte kan utlovas. Ändå att allt blir sämre är helt motbevisat.

Troligen för att växthuseffekten minskat jordens temperaturgradient så finns inga belägg för ökat extremväder. Temperatur i ett växthus är ju högre men också jämnare. Avsmältningen av isarna har också blivit betydligt mindre kanske beroende på att vintrarna fortsatt är kalla. Det finns inga objektiva kriterier som visar att vi fått det sämre på grund av temperaturökningen. Sedan innebär förstås förändringar alltid problem för oss människor. Problem som människor med kunskap kan göra något bra av men som kan drabba den oförberedda hårt. Sverige kan få starkt ökad skogsareal men ett fattigt land kan ha en traditionell gröda som torkar bort.

GEOGRAFISKA SKILLNADER I EFFEKTEN

Där för 20 år sedan var det fult att prata om skillnader i effekten och alla skulle ha lika stort ansvar så ingen fick glädja sig åt sina fördelar. Ett inlägg som Klimathotet – Sverigefokus kunde upplevas som provocerande.

Här handlar det kanske inte om några vetenskapliga landvinningar utan alla har ju istället i ljuset av att det skulle vara lika geografiskt upptäckt att vissa fått det kallare fastän världen blivit varmare. Vissa torrare, vissa regnigare, vissa …

Min prognos är att klimateffekten kommer att fortsätta att ha extremt olika effekter över världen. Klimatzoneras gränser flyttas men det betyder ju enorm förändring för de som bor där och som avkrävs nya former av jordbruk. Kunskap och flexibilitet ger möjlighet till förbättringar men många drabbas också.