Det är stor upprördhet bland jord- och skogsbrukare kring EU förslag för att möta klimathotet. Samtidigt har jag visat hur mycket möjligheter det också finns i bra jord och skogsbruk i inläggen Jordbrukstrender och klimat och Världens skogar och klimatet. Det är dock möjligt att de områden som skapar konflikt är de som erbjuder förändring på riktigt. Vi får nog erkänna att många beslut som tagits hittills varit mycket symbolpolitik blandat med fina ord om allt från jämlikhet till återcirkulering.

Bondeprotester och kommentarer kring det

Det är absolut så att vi måste möta en grupp människor som ofta arbetar väldigt långa dagar. De har sett hur deras tillvaro blivit allt mer ansträngd och hör nu talas om mer pålagor och krav. Det behöver vara människor vi lyssnar på och jag blir riktigt rädd när de kopplas ihop med extremhögern och bakåtsträvare.

I inlägget: Det är naturligt att arbeta så driver jag tesen att miljövänligt kräver högre arbetsintensitet. Istället för ännu mer maskineri och stora tillförda mängder energi så tror jag på en utveckling med mer mänsklig arbetskraft. Maskiner, automatik och robotar kräver stora mängder underhåll och service som kan leda in i riktigt onda cirklar. Det är min bestämda uppfattning att det kommer vara ännu viktigare inom dessa våra grundnäringar

I inlägget om jordbruk refererar jag dock till flera källor som visar hur mycket större skördar som uppnås med modernt jordbruk. Mitt förslag är absolut inte att gå till gammaldags arbetsintensivt jordbruk. Däremot inser vi allt fler faror med det centraliserade jorbruket och ytterligare steg mot mer stordrift, monokultur och land som inte ses med mänskliga ögon. Allt från storskaliga växtangrepp till minskad biologisk mångfald kan bli resultatet av detta. Ett annat problem är de storskaliga tekniska system som detta skapar och den svårighet det finns i underhåll av sådana system. De är inte heller bra för den flexibla resursåtervinning som vi behöver allt mer av.

Det är inte så att jag tror att den gammaldags jordbruksarbetaren som gjorde arbeten enligt tillsägelse har en roll. Det krävs istället mycket djup förståelse för sin yrkesroll och mer samarbete med en maskinpark som tillför ökad mängd intelligenta beslut och underlag.

Det tas allt fler initiativ kring hur dessa två viktiga näringar bedrivs effektivt samtidigt som det skapas kolsänkor och ökad biomassa. Vi måste ta tillvara den stora kompetens det finns bland dessa människor.

Vi behöver förstå mycket mer om:

  • Kolcykeln och kollagring
  • Människan, globala kolcykeln och jordens kolsänkor
  • Skogens ekosystem och kollagring
  • Skogens ekosystem, flöden och ansamlingar
  • Störningar och hur de påverkar kollagring

Det visar sig att de ekonomiska konsekvenserna av avskogning kan bli så mycket större än de ekonomiska drivkrafter som är orsaken. Finansieringsfrågor när det gäller skogsbruk lyfts allt högre på agendan när insikten om att ett klimatmässigt bättre skogsbruk kan vara mycket lönsamt.

Här är ett initiativ där man vill använda AI och modern teknik för att bedriva ett effektivare och bättre skogsbruk. Det är inte så att jag kan bedöma hur bra detta blir men jag ser det som ett tecken på att mycket kommer hända utan politiska mål och stenhård styrning.

När vi pratar om koldioxid och ett klimathot så ska vi vara medvetna om att ökad koldioxidhalt historiskt ofta har hängt ihop med ökning av biomassa. Väldigt många växter frodas bättre ifall halten är högre. Det finns en så kallad negativ feedback loop som motverkar klimathotet. En möjlighet till att jorden själv löser problemet åt oss finns.

Det är dock ingen självklarhet att det fungerar eftersom mänsklig verksamhet har så stora effekter på markanvändning och ökningen av biomassa kan bromsas av avskogning och brist på andra viktiga faktorer som vatten.

Skogsskötsel definieras oftast som ”uppdragning, vård och förnyelse av skogsbestånd så att växtplatsens produktionsförmåga uthålligt utnyttjas på ändamålsenligaste sätt och med hänsyn till natur-, kultur- och övriga intressen.”

Skogsencyklopedin. Sveriges Skogsvårdsförbund. 2000

Det finns en mängd olika system för avverkningsmetoder och åldersfördelning och val av trädslag. Utifrån ett perspektiv där vi funderar på mesta möjliga biomassa och kolsänka kan man då verkligen ifrågasätta både kalhyggen och stordrift. Kanske kan modern teknik, AI och decentralisering vara ett sätt att lyckas med det?

Ett liknande resonemang kan säkert föras även för jordbruk men ännu har jag inte läst på tillräckligt för att det inte ska falla platt.