Ekonomisk tillväxt är den relativa ökningen i något produktionsmått. Vanligen är det ökningen av värdet på ett samhälles produktion av varor och tjänster enligt måttet bruttonationalprodukt (BNP), jämfört med föregående tidsperiod (till exempel månad, kvartal eller år).
Det är alltså ett sätt att försöka se om vi världen, staten, … förändras så att vi får ett större ekonomiskt utrymme för att leva på det sätt vi önskar. Från miljörörelsen har det kommit en kritik om att vi istället borde sträva efter att leva på ett enklare mer grundläggande sätt. Sjunkande BNP skulle då inte vara ett problem om vi istället fick ett lugnare lyckligare liv.
Stora delar av miljörörelsen har då sett det som att det finns ett motsatsförhållande mellan miljö och tillväxt. Anledningen är att rent historiskt har det funnits ett statistiskt samband mellan tillväxt och ökad förbrukning av resurser.
Då produktionen blir effektivare kommer fokusering på tillväxt att leda till ökad miljöpåverkan, då även effektivare produktion tillåter ytterligare ökad produktion genom det som kallas rekyleffekten.[5][6][7][8][9][A 1] Kritikerna menar att detta, tillsammans med en växande befolkning och större andel I-länder, inte kan vara resurs- och miljömässigt hållbart.[12] Bland annat den gröne ekonomen Herman Daly förespråkar istället nolltillväxt.[13] I många utvecklade länder, t.ex. Sverige, har dock t.ex. energianvändning per capita inte alls ökat i takt med tillväxten som de senaste 40 åren varit mer än 4 gånger större än energianvändningen.
Det lyfts ofta att tillväxt är del i en positiv spiral för ett land så att skattintäkter, investeringar och möjligheter ökar ihop med ekonomisk tillväxt. Att välja något annat än ekonomisk tillväxt kan då ses som något som hotar vår välfärd.
Vi har sedan länge en stark ekonomisk tillväxt i världen. Den är varierande i styrka men ständigt växande utom under korta perioder.
Aktuellt är Nobelpriset i ekonomi som handlar om innovationsdriven tillväxt. Det handlar om att när en innovation börjar användas för nya tillämpningar så tar landets utveckling fart. Det handlar om att innovationer skapar en serie av strukturomvandlingar av våra företag.
I inlägget Miljö och grön tillväxt beskriver Centerpartiet hur de genom satsningar på utvalda områden uppnår en ekonomisk tillväxt som samtidigt som deras agerande främjar miljön. Miljöpartiet har i Ekonomin en mycket mer kritisk hållning till ifall ekonomisk tillväxt ens är möjligt samtidigt som man agerar för en bättre miljö.
Begreppet Ekonomisk hållbarhet (Region Stockholm) är något man försöker introducera istället för tillväxtbegreppet. Här gör KTH också ett försök att använda begreppet: Ekonomisk hållbarhet.
Wikipedia artikeln Green growth beskriver tillväxt som också är miljömässigt hållbar, dvs något åt det håll Centerpartiet beskrev ovan. Det som eftersträvas är att ekonomisk tillväxt frikopplas från både resurs-användning och negativa miljöeffekter. Centralt för detta är hållbara energi system. OECD, GGGI och flera andra organisationer har tagit fram strategier för grön tillväxt. Kritiken mot grön tillväxt ifrågasätter om det går att uppnå tillräckliga förändringar av underliggande ekonomiska system för att verkligen kunna göra något åt klimatkris, biodiversitet och miljömässiga försämringar.
Timbro artikeln ovan argumenterar för att alternativen till tillväxt är mycket sämre för vår miljö. De pekar på ekonomier med dålig tillväxt som exempel på extra mycket miljöförstöring. Miljömedvetenhet utmärker ju inte fattiga länder med usel tillväxt. Istället skräpar de ner och missköter sina resurser på ett sätt som skrämmer.
Att studera Kina och deras tillväxt skapar flera intressant frågor:
De har haft mycket hög tillväxt och stor ökning av koldioxidutsläpp. Är det ett argument för koppling mellan dessa två?
De växer om Europa. Leder det till en pessimistisk slutsats om att vårt miljöarbete bara leder till att någon annan går om oss?
Vad hämmar Europas tillväxt?
En översikt över världsekonomin visar upp tre block som dominerar helt:
USA mfl
Kina mfl
EU mfl
Det första med stark tillväxt men med försvagning. Det andra med accelerande tillväxt. Det tredje med en försvagad tillväxt.
Den här bilden visar att både USA och Europa lyckats sänka sina utsläpp kraftigt under en period med någorlunda tillväxt.
Eftersom effekten av varje ny koldioxidmolekyl minskar när det blir fler så har vi det positiva läget att tillväxt i alla fall är möjligt utan stor ökning av klimateffekten.
Det är väldigt positivt då tidigare resonemang landade i att det är svårt att förbättra välfärden utan tillväxt.
Vi kan mäta vår konsumtion globalt och se att de under året nyproducerade resurserna har använts allt tidigare under året. Earth overshoot day inträffar allt tidigare vilket innebär att vi använder jordens resurser på ett allt mindre hållbart sätt. Vi kommer utarma vår värld. Jordens befolkning är ungefär 8 miljarder och flera prognoser pekar på att folkmängden planar ut vid 10 miljarder. Samtidigt så mekaniserar och automatiserar vi så att varje person får ett allt större teknologiskt fotavtryck med apparater etc som kräver resurser både vid tillverkning och drift.
En bild att tänka till kring
Det är naturligt att arbeta, det behövs för att bygga ett samhälle. Det är kanske rimligt att vi börjar göra fler val där vi arbetar, hjälper andra och skapar saker istället för en jakt på upplevelser och fritid. Den stora resursförbrukningen är en utmaning som också borde påverka oss till att arbeta mer. Valet mellan att resurser ska användas för en människa eller för en maskin kommer uppstå allt oftare. Det valet kommer inte vara lika självklart som vid första intrycket. Ifall maskinen producerar mat till många människor kan det kännas prioriterat att reparera och underhålla den.
Ska vi välja att människor arbetar mycket så att de bör prioriteras framför maskiner på grund av den nytta de gör?
När vi letar något positivt i Fiaskokonferens… så är det ändå den utveckling som sker, den moderna miljöteknik som skapas som ger hopp. Med nuvarande teknik så har vi inte möjligheten att föda jordens befolkning långsiktigt, vi utarmar jordens resurser och får allt mindre möjligheter.
Vi behöver forskare som med stora insatser ökar vår kunskap drastiskt, vi behöver entreprenörer och uppfinnare.
Ifall vi börjar drömma om livet nära naturen, i samklang med naturen, så innebär det en ny livsstil. Ifall vi engagerar oss i äldre, unga, sjuka och alla utsatta människor så påverkar det vår livsstil. Ifall vi längtar efter att skapa, att bygga ett gott samhälle och vara till glädje för våra närmaste så är det en livsstil som växer till i den riktningen.
Alla de här förändringarna i livsstil skulle kunna innebära att vi arbetade mer.
Klimateffekten och alla andra stora miljöutmaningar som mänskligheten möter kommer att innebära förändringar för oss alla. Det behöver inte innebära mindre välfärd men kanske att vi alla funderar på vad som är viktigaste välfärden för var och en av oss. Här ovan har jag argumenterat för att det för de flesta av oss kommer att betyda mer arbete och inte mindre.
Det finns en trend i att alla ska söka självförverkligande, fritid och upplevelser istället för att arbeta. Att arbeta åt någon annan är det ingen som drömmer om. Min tanke är dock att samarbete och ledarskap behövs för bra resultat. Vi bygger samhälle och gemenskap genom att göra saker andra har nytta av.
Vart vill vi?
För mig är att göra nytta för andra en viktig del av livets mening.
Vi behöver engagera oss 100% för klimatomställningen. Vi har allt att vinna på att göra det. Vi vinner också ekonomiskt, i utveckling, i kunskap på detta.
Förlängning av förhandling och sen ett urvattnat avtal vad innebär det då? Tappa inte hoppet, oljelobbyn blir bara allt mer avslöjade under denna process. Det är inte avtalade procentsatser och olika mål som gör skillnaden. Det är hård konkurrens om att få fram de bästa alternativa tekniklösningarna. Dessa lönar sig mycket mer än klapp på axeln för uppnådda mål. De som inte vill sitta med gammaldags energikrävande livsstilar ökar. Vi är 9/10 av svenskarna nu som inser hur dumt det är.
Det är inte symbolåtgärder utan riktiga teknikskiften som avgör
Det finns stora möjligheter i att göra omställningenOmni: vi vill ändra livsstil
En kunskapsresa 