Med ett miljömässigt perspektiv

Ekonomisk tillväxt är den relativa ökningen i något produktionsmått. Vanligen är det ökningen av värdet på ett samhälles produktion av varor och tjänster enligt måttet bruttonationalprodukt (BNP), jämfört med föregående tidsperiod (till exempel månad, kvartal eller år).

Det är alltså ett sätt att försöka se om vi världen, staten, … förändras så att vi får ett större ekonomiskt utrymme för att leva på det sätt vi önskar. Från miljörörelsen har det kommit en kritik om att vi istället borde sträva efter att leva på ett enklare mer grundläggande sätt. Sjunkande BNP skulle då inte vara ett problem om vi istället fick ett lugnare lyckligare liv.

Stora delar av miljörörelsen har då sett det som att det finns ett motsatsförhållande mellan miljö och tillväxt. Anledningen är att rent historiskt har det funnits ett statistiskt samband mellan tillväxt och ökad förbrukning av resurser.

Här kommer ett citat från https://sv.wikipedia.org/wiki/Ekonomisk_tillv%C3%A4xt

Då produktionen blir effektivare kommer fokusering på tillväxt att leda till ökad miljöpåverkan, då även effektivare produktion tillåter ytterligare ökad produktion genom det som kallas rekyleffekten.[5][6][7][8][9][A 1] Kritikerna menar att detta, tillsammans med en växande befolkning och större andel I-länder, inte kan vara resurs- och miljömässigt hållbart.[12] Bland annat den gröne ekonomen Herman Daly förespråkar istället nolltillväxt.[13] I många utvecklade länder, t.ex. Sverige, har dock t.ex. energianvändning per capita inte alls ökat i takt med tillväxten som de senaste 40 åren varit mer än 4 gånger större än energianvändningen.

Det lyfts ofta att tillväxt är del i en positiv spiral för ett land så att skattintäkter, investeringar och möjligheter ökar ihop med ekonomisk tillväxt. Att välja något annat än ekonomisk tillväxt kan då ses som något som hotar vår välfärd.

En annan typ av kritik handlar mer om hur tillväxten mäts och exempelvis har Human Development Index HDI föreslagits som en mer rättvis metod för att mäta välfärd och ökning av välfärd. Svenska staten har också gett SCB ett uppdrag att genomföra Miljöräkenskaperna visar hur ekonomin påverkar miljö och naturresurser. Här finns en välgjord partsinlaga från Timbro: Klimatet vinner på tillväxt. Stora delar av vårt arbete med förbättrad miljö sker som del av EU och länken: Resurseffektivitet och den cirkulära ekonomin är ett exempel på detta arbete.

Vi har sedan länge en stark ekonomisk tillväxt i världen. Den är varierande i styrka men ständigt växande utom under korta perioder.

Aktuellt är Nobelpriset i ekonomi som handlar om innovationsdriven tillväxt. Det handlar om att när en innovation börjar användas för nya tillämpningar så tar landets utveckling fart. Det handlar om att innovationer skapar en serie av strukturomvandlingar av våra företag.

I inlägget Miljö och grön tillväxt beskriver Centerpartiet hur de genom satsningar på utvalda områden uppnår en ekonomisk tillväxt som samtidigt som deras agerande främjar miljön. Miljöpartiet har i Ekonomin en mycket mer kritisk hållning till ifall ekonomisk tillväxt ens är möjligt samtidigt som man agerar för en bättre miljö.

Begreppet Ekonomisk hållbarhet (Region Stockholm) är något man försöker introducera istället för tillväxtbegreppet. Här gör KTH också ett försök att använda begreppet: Ekonomisk hållbarhet.

Wikipedia artikeln Green growth beskriver tillväxt som också är miljömässigt hållbar, dvs något åt det håll Centerpartiet beskrev ovan. Det som eftersträvas är att ekonomisk tillväxt frikopplas från både resurs-användning och negativa miljöeffekter. Centralt för detta är hållbara energi system. OECD, GGGI och flera andra organisationer har tagit fram strategier för grön tillväxt. Kritiken mot grön tillväxt ifrågasätter om det går att uppnå tillräckliga förändringar av underliggande ekonomiska system för att verkligen kunna göra något åt klimatkris, biodiversitet och miljömässiga försämringar.

Timbro artikeln ovan argumenterar för att alternativen till tillväxt är mycket sämre för vår miljö. De pekar på ekonomier med dålig tillväxt som exempel på extra mycket miljöförstöring. Miljömedvetenhet utmärker ju inte fattiga länder med usel tillväxt. Istället skräpar de ner och missköter sina resurser på ett sätt som skrämmer.

Att studera Kina och deras tillväxt skapar flera intressant frågor:

  • De har haft mycket hög tillväxt och stor ökning av koldioxidutsläpp. Är det ett argument för koppling mellan dessa två?
  • De växer om Europa. Leder det till en pessimistisk slutsats om att vårt miljöarbete bara leder till att någon annan går om oss?
  • Vad hämmar Europas tillväxt?

En översikt över världsekonomin visar upp tre block som dominerar helt:

  • USA mfl
  • Kina mfl
  • EU mfl

Det första med stark tillväxt men med försvagning. Det andra med accelerande tillväxt. Det tredje med en försvagad tillväxt.

Den här bilden visar att både USA och Europa lyckats sänka sina utsläpp kraftigt under en period med någorlunda tillväxt.

Eftersom effekten av varje ny koldioxidmolekyl minskar när det blir fler så har vi det positiva läget att tillväxt i alla fall är möjligt utan stor ökning av klimateffekten.

Det är väldigt positivt då tidigare resonemang landade i att det är svårt att förbättra välfärden utan tillväxt.