Tänk skogsbruk kan vara den mest avgörande delen i att bemöta klimathotet?
Flera olika artiklar som belyser olika aspekter kring skogsbruk och hur det påverkar klimatet. Dessa samlas i boken Forestry & Climate change. Allt från att gödsling kan ha flera motverkande effekter till att saker som ökar den levande biomassan kan ha negativ effekt på hur mycket kol som binds i marken är intressanta aspekter
Att förtydliga hur avgörande skogsbruk kan vara för att möta klimathotet blir en bra start på resonemanget.
Skogar täcker ungefär 30% av jordens landområden och binder mer kol än det finns totalt i vår atmosfär.
Det är ju en ökning av kol i atmosfären som skapar hela den klimateffekt vi har sett. Att mer skog snabbt skulle avhjälpa detta är ett viktigt perspektiv även om jag inte påstår att mer skog är lätt uppnått.
Stern rapporten är en oerhört viktig del av hur vi resonerar kring att möta klimatförändringarna.
Kortfattat konstaterade den att det är mycket dyrare att åtgärda klimateffekten efteråt än att förebygga och minska effekten. En viktig aspekt som tas upp i Stern rapporten och andra ställen är att avskogning svarar för 18% av den ökade koldioxiden i atmosfären. Att bara vända trenden så att vi får mer skog istället skulle ha en enormt bra effekt.
Att fundera kring vad som händer i skogarnas mark är en viktig aspekt. Ska man långsiktigt binda mer och mer kol är det ju lämpligt att marken också innehåller mer och mer kol. Själva biomassans kolinnehåll kommer ju variera ganska kraftigt beroende på tillväxt eller en period av skörd.
Det första nedslaget handlar förstås mest om var skogarna ökar i omfång, dvs i de flesta utvecklade länder medan de krymper på de flesta andra håll.
Här verkar det viktiga skälet vara att att jordbruk, ökad befolkning och stark exploatering av skogsområden är vanligt i länder i en mer pressad situation medan det i rikare länder finns större utrymme för att värdesätta skogen. Det bör troligen vara skillnad på fokus så att fattiga länder får stöd i att avstå från hårdexploatering av sina skogar. Länder i Europa och Nordamerika bör snarare gå djupare in på hur olika former av skogsbruk påverkar mängden kol som lagras i marken. Sverige kan verkligen ligga i framkant kring att undersöka vad som lagrar mycket kol i marken och också innebär stor genomsnittlig biomassa.
Vår aktuella diskussion om reduktionsplikt sätter fingret på vilken sorts energiprodukt som vi skapar från vår biomassa. Kvaliteten på biomassa kan ju skilja sig drastiskt om den ska användas för mer traditionell uppvärmning eller om den ge oss biodrivmedel.
För traditionell uppvärmning har vi en väl upparbetad bransch i Sverige medan det här med biodrivmedel är mycket mer nytt. Det finns en hel del som tyder på att det därför importeras mer när det gäller biodrivmedel.
Följande gedigna bok tar ju framför allt upp jordbruk men belyser även skogsbruk men framför allt så ger den en förståelse av interaktionen mellan jord och skogsbruk.
Grundläggande principer som att när en kolsänka börjar innehålla mycket kol så växer sig de motriktade processerna med frigörande av kol starkare. Det kombineras med djupa analyser av att väl avvägd gödning, vattentillförsel ger effektiv odling men också mindre utsläpp av växthusgaser.
Det här stycket lyfter hur stora kolsänkor skogen innebär men också hur det finns ett ständigt utbyte med atmosfären. Skogen som kolsänka påverkas av ålder vid avverkning och gödning men till detta kommer kolsänka i markerna där nedbrytningen ju gärna får vara långsam.
Abstract: Mechanical site preparation is assumed to reduce soil C stocks by increasing the rate at which the displaced organic material decomposes, but the evidence is equivocal. We measured rates of C loss of forest-floor material in mesh bags either placed on the surface or buried in the mineral soil at four sites in different regional climates in British Columbia. During the 3-year incubation, buried forest-floor material lost between 5% and 15% more C mass than material on the surface, with the greatest difference occurring at the site with the lowest annual precipitation. Studies of the long-term fate of buried and surface humus are needed to understand the net effects of site preparation on soil C stocks.
Decomposition rates of surface and buried forest-floor material Cindy E. Prescott, Anya Reid, Shu Yao Wu, and Marie-Charlotte Nilsson
Denna artikel fokuserade på en ytterst liten del av problemområdet men visar vilka svåra avvägningar det handlar om. Detta förstärker jag genom att leta material om hur biomassa och kollagring påverkas av olika slags skogsbruk.
Här en artikel som jämför olika sorters skogsbruk och hur de påverkar skogen som kolsänka: Forest Carbon Management: a Review of Silvicultural Practices and Management Strategies Across Boreal, Temperate and Tropical Forests
Carbon sequestration and storage in forest ecosystems is often promoted as a solution for reducing CO2 concentrations in the atmosphere. Yet, our understanding is lacking regarding how forest management strategies affect the net removal of greenhouse gases and contribute to climate change mitigation. Here, we present a review of carbon sequestration and stock dynamics, following three strategies that are widely used in boreal, temperate and tropical forests: extensive forest management, intensive forest management and old-growth forest conservation.
Det inledande stycket Purpose of review i nämnda artikel
Det handlar alltså om tre sorters skogsbruk som undersöks:
- Extensiv
- Intensiv
- Gammal tillväxt
Det finns uppenbara och stora skillnader mellan hur dessa påverkar kollagring.
Färsk forskning presenteras: Ny forskning visar: markberedning leder inte till högre koldioxidavgång och ett viktigt val får ökat vetenskapligt underlag.
Vi kan också föra en diskussion om en minskning av skogsindustrin är bra för klimatet och självklart är en gammal skog som får självdö en bättre kolsänka än skog som avverkas men vi kan ha breddat det i alldeles för hög grad. Skogsindustrin vill ju att det ska planteras skog och att den ska växa till så bra som möjligt. Det kan vara så att skogsindustrin ser till att områden blir skogbevuxna som annars inte skulle haft någon skog.
Vi kan också diskutera fördelningen mellan privat och offentlig skogsindustri. Det är mycket troligt att vi behöver en decentralisering av skogsbruket och att det därför vore bra med ökat privat ägande. Ett ägande med restriktioner och styrmedel men ändå ett ökat privat ägande av skog.
Skogsindustriernas fakta om vårt skogsbruk ger intressant inblick i trenderna
Här är utredning kring moderniserat skogsbruk som mycket handlar om bra förhållanden för skogsägare men det kan ju vara ändå vara viktigt för klimatet.
Hur komplexa sambanden kring skogstillväxt kan vara belyses av följande förklaring till minskad skogstillväxt i Sverige de senaste åren: Den förbisedda förklaringen till skogens minskade tillväxt.
Sverige har mängder av skäl att på djupet undersöka hur vi bedriver skogsbruk.
Här lägger jag till diverse aktuella länkar och små inspel:
Skogen är mer än en kolsänka tar upp hur viktig och ökande kolsänka våra skogar är. Det senaste har dock kolsänkan minskat något men DI argumenterar för att vi som land ändå har ett bra läge med både låga utsläpp och stor kolinlagring.
Enligt Kunskapsverkets rapport kan det minskade upptaget härledas till tre orsaker: 1) lägre tillväxt i skogen, till följd av bland annat högre temperaturer och torka; 2) att större mängd skog har dött, till följd av inte minst ett historiskt stort angrepp från granbarkborren med start 2018; och 3) ökad avverkning, som beror dels på att skogsägare säkrar virkesvärdet av träd som riskerar att angripas av granbarkborre, dels på minskad import av skogsråvara från bland annat Ryssland.
The global potential for increased storage of carbon on land berättar om möjligheterna att öka hur skogbeväxt vi kan göra vår planet och därmed också hur stor kolsänka detta kan bilda.
Ett nuläge för kolsänka för Europa beskrivs i A European map of living forest biomassand carbon stock
En kunskapsresa 