miljö

Archived Posts from this Category

februari 10, 2024

Jordbrukstrender :””_och klimat

Posted by janlenander under jordbruk, markanvändning, miljö | Etiketter: jordbruk, långsiktighet |
1 kommentar

Det finns omfattande påståenden om att ökad koldioxidhalt i atmosfären skulle vara positivt för biomassa globalt. Rent biologiskt är detta underbyggt men samtidigt kan förstås klimateffekten orsaka saker som minskar den för oss människor nyttiga och bra biomassan.

Tittar man djupare på detta så har ökade koldioxidhalter en mycket komplex interaktion med näringshalt i våra jordar och förändringar i torrperioder och översvämningar. Den första och enklaste slutsatsen är att vi måste förstå mer kring hur ett bra jordbruk med resursåtervinning bör bedrivas. Jag tar utgångspunkten en artikel om jordbruk från Breakthroug.org.

Vi har i världen en tydligt ökad jordbruksproduktion men artikeln vill belysa att det finns delar i denna ökning som inte är långsiktigt hållbar utan kan leda till utarmning av framtida produktion. I västvärlden finns redan flera trender till att prioritera långsiktighet framför största möjliga kvantitet.

Det bör dock påpekas att den kraftigt ökade skörden är väldigt avgörande för välfärden i världen. En prioritering av långsiktighet får inte leda till minskade skördar så att stora mängder av människor drabbas av svält.

Jordbruksproduktion nedbrutet i olika delar

Climate Resilient Agriculture for Ensuring Food Security comprehensively deals with important aspects of climate resilient agriculture for food security using adaptation and mitigation measures. Climatic changes and increasing climatic variability are likely to aggravate the problem of future food security by exerting pressure on agriculture. For the past few decades, the gaseous composition of the earth’s atmosphere has been undergoing significant changes, largely through increased emissions from the energy, industry and agriculture sectors; widespread deforestation as well as fast changes in land use and land management practices. Agriculture and food systems must improve and ensure food security, and to do so they need to adapt to climate change and natural resource pressures, and contribute to mitigating climate change. Climate-resilient agriculture contributes to sustainably increasing agricultural productivity and incomes, adapting and building resilience to climate change and reducing and/or eliminating greenhouse gas emissions where possible. The information on climate resilient agriculture for ensuring food security is widely scattered. There is currently no other book that comprehensively and exclusively deals with the above aspects of agriculture and focuses on ensuring food security. This volume is divided into fourteen chapters, which include the Introduction, Causes of Climate Change, Agriculture as a Source of Greenhouse Gases, Impacts of Climate Change on Agriculture, Regional Impacts on Climate Change, Impacts on Crop Protection, Impacts on Insect and Mite Pests, Impacts on Plant Pathogens, Impacts on Nematode Pests, Impacts on Weeds, Impacts on Integrated Pest Management, Climate Change Adaptation, Climate Change Mitigation, and A Road Map Ahead. The book is extensively illustrated with excellent photographs, which enhance the quality of publication. It is clearly written, using easy-to-understand language. It also provides adoptable recommendations involving eco-friendly adaptation and mitigation measures. This book will be of immense value to the scientific community involved in teaching, research and extension activities. The material can also be used for teaching post-graduate courses. It will also serve as a very useful reference
Amazon beskrivning av: Climate Resilient Agriculture for Ensuring Food Security

2016 Engelska utgåvan av P. Parvatha Reddy (Författare)

Här är de olika kapitlen översatta till svenska.

Orsaker till klimatförändring
Jordbruk som källa till växthusgaser
Påverkan på jordbruk av klimatförändring
Regional påverkan av klimatförändring
Påverkan på skydd av gröda
Inverkan på skadeinsekter och kvalster
Effekter på växtpatogener
Effekter på nematodskadegörare
Påverkan på ogräs
Inverkan på integrerad växtskydd
Klimatanpassning
Begränsning av klimatförändringar

Återigen så ska inte markanvändning glömmas bort i klimatdebatten. Här kan de viktigaste långsiktiga förändringarna ske

Utdrag som visar hur viktigt det upplevs att använda jordbruk som kolsänka

Det här avsnittet beskriver olika alternativ för att minska klimateffekten genom att reducera utsläpp av koldioxid.

Konkurrera ut dålig markanvändning med liten kolsänka.
Insatsprodukter …
Byta ut produkter så att de med bra kolsänka väljs.

Jordbruk är beroende av så många olika faktorer med allt från vattentillgång till näringsrika jordar. Vi har en klimatförändring som skapar allt från torka till översvämningar som försämrar för jordbruket. Ökad kolbindning, kraftfulla kolsänkor inom jordbrukssektorn kommer också tillbaka till sektorn genom mer stabila förutsättningar för produktionen.

Här är ett stycke som handlar om förändrad markanvändning och det påpekas att skogsbruk ökar bindningen av kol jämfört med åkerbruk. Intressant är dock att använda marken för bete har nästan lika stor effekt.

Nu kan vi och för sig inte äta skog i någon större mängd och betesmark ger betydligt lägre avkastning i mängd mat som produceras.

Det visar ändå på en stor potential i att nya och bättre sätta att använda marken för att tillfredställa våra behov.

Här en intressant beskrivning av de avvägningar som görs vid jordbruk i Indien. Detta är intressant för att det rör sig om högproduktivt jordbruk med ofta knappa resurser. Det blir så tydligt vilka svåra avvägningar som görs. En svensk bonde har förstås inte alls lättare avvägningar men här kan man studera så många som ställs inför liknande utmaningar.

Jordbrukarens val och effekterna på växthusgaser kan här åskådliggöras på ett tydligt sätt.

Olika sorters jordbruksprukter har inte riktigt den förenklade påverkan på kolsänkor som en del tror. Husdjursskötsel kan vara bra.

Det finns mycket mer att skriva men jag tar en paus med en fråga:

Vad kan ur ett svenskt perspektiv göras för en riktigt långsiktigt hög jordbruksproduktion?
Jan Lenander, 2024

Lite mer perspektiv: Brasilianska framgångar

januari 5, 2024

Världens skogar och klimatet

Posted by janlenander under markanvändning, miljö, nature, skogsbruk, träd | Etiketter: kolsänka, markanvändning, skogsbruk |
[2] Comments

Tänk skogsbruk kan vara den mest avgörande delen i att bemöta klimathotet?

Flera olika artiklar som belyser olika aspekter kring skogsbruk och hur det påverkar klimatet. Dessa samlas i boken Forestry & Climate change. Allt från att gödsling kan ha flera motverkande effekter till att saker som ökar den levande biomassan kan ha negativ effekt på hur mycket kol som binds i marken är intressanta aspekter

Att förtydliga hur avgörande skogsbruk kan vara för att möta klimathotet blir en bra start på resonemanget.

Skogar täcker ungefär 30% av jordens landområden och binder mer kol än det finns totalt i vår atmosfär.

Det är ju en ökning av kol i atmosfären som skapar hela den klimateffekt vi har sett. Att mer skog snabbt skulle avhjälpa detta är ett viktigt perspektiv även om jag inte påstår att mer skog är lätt uppnått.

Stern rapporten är en oerhört viktig del av hur vi resonerar kring att möta klimatförändringarna.

Kortfattat konstaterade den att det är mycket dyrare att åtgärda klimateffekten efteråt än att förebygga och minska effekten. En viktig aspekt som tas upp i Stern rapporten och andra ställen är att avskogning svarar för 18% av den ökade koldioxiden i atmosfären. Att bara vända trenden så att vi får mer skog istället skulle ha en enormt bra effekt.

Att fundera kring vad som händer i skogarnas mark är en viktig aspekt. Ska man långsiktigt binda mer och mer kol är det ju lämpligt att marken också innehåller mer och mer kol. Själva biomassans kolinnehåll kommer ju variera ganska kraftigt beroende på tillväxt eller en period av skörd.

Det första nedslaget handlar förstås mest om var skogarna ökar i omfång, dvs i de flesta utvecklade länder medan de krymper på de flesta andra håll.

Här verkar det viktiga skälet vara att att jordbruk, ökad befolkning och stark exploatering av skogsområden är vanligt i länder i en mer pressad situation medan det i rikare länder finns större utrymme för att värdesätta skogen. Det bör troligen vara skillnad på fokus så att fattiga länder får stöd i att avstå från hårdexploatering av sina skogar. Länder i Europa och Nordamerika bör snarare gå djupare in på hur olika former av skogsbruk påverkar mängden kol som lagras i marken. Sverige kan verkligen ligga i framkant kring att undersöka vad som lagrar mycket kol i marken och också innebär stor genomsnittlig biomassa.

Vår aktuella diskussion om reduktionsplikt sätter fingret på vilken sorts energiprodukt som vi skapar från vår biomassa. Kvaliteten på biomassa kan ju skilja sig drastiskt om den ska användas för mer traditionell uppvärmning eller om den ge oss biodrivmedel.

För traditionell uppvärmning har vi en väl upparbetad bransch i Sverige medan det här med biodrivmedel är mycket mer nytt. Det finns en hel del som tyder på att det därför importeras mer när det gäller biodrivmedel.

Följande gedigna bok tar ju framför allt upp jordbruk men belyser även skogsbruk men framför allt så ger den en förståelse av interaktionen mellan jord och skogsbruk.

Grundläggande principer som att när en kolsänka börjar innehålla mycket kol så växer sig de motriktade processerna med frigörande av kol starkare. Det kombineras med djupa analyser av att väl avvägd gödning, vattentillförsel ger effektiv odling men också mindre utsläpp av växthusgaser.

Det här stycket lyfter hur stora kolsänkor skogen innebär men också hur det finns ett ständigt utbyte med atmosfären. Skogen som kolsänka påverkas av ålder vid avverkning och gödning men till detta kommer kolsänka i markerna där nedbrytningen ju gärna får vara långsam.

Abstract: Mechanical site preparation is assumed to reduce soil C stocks by increasing the rate at which the displaced organic material decomposes, but the evidence is equivocal. We measured rates of C loss of forest-floor material in mesh bags either placed on the surface or buried in the mineral soil at four sites in different regional climates in British Columbia. During the 3-year incubation, buried forest-floor material lost between 5% and 15% more C mass than material on the surface, with the greatest difference occurring at the site with the lowest annual precipitation. Studies of the long-term fate of buried and surface humus are needed to understand the net effects of site preparation on soil C stocks.
Decomposition rates of surface and buried forest-floor material Cindy E. Prescott, Anya Reid, Shu Yao Wu, and Marie-Charlotte Nilsson

Denna artikel fokuserade på en ytterst liten del av problemområdet men visar vilka svåra avvägningar det handlar om. Detta förstärker jag genom att leta material om hur biomassa och kollagring påverkas av olika slags skogsbruk.

Här en artikel som jämför olika sorters skogsbruk och hur de påverkar skogen som kolsänka: Forest Carbon Management: a Review of Silvicultural Practices and Management Strategies Across Boreal, Temperate and Tropical Forests

Carbon sequestration and storage in forest ecosystems is often promoted as a solution for reducing CO₂ concentrations in the atmosphere. Yet, our understanding is lacking regarding how forest management strategies affect the net removal of greenhouse gases and contribute to climate change mitigation. Here, we present a review of carbon sequestration and stock dynamics, following three strategies that are widely used in boreal, temperate and tropical forests: extensive forest management, intensive forest management and old-growth forest conservation.
Det inledande stycket Purpose of review i nämnda artikel

Det handlar alltså om tre sorters skogsbruk som undersöks:

Extensiv
Intensiv
Gammal tillväxt

Det finns uppenbara och stora skillnader mellan hur dessa påverkar kollagring.

Färsk forskning presenteras: Ny forskning visar: markberedning leder inte till högre koldioxidavgång och ett viktigt val får ökat vetenskapligt underlag.

Vi kan också föra en diskussion om en minskning av skogsindustrin är bra för klimatet och självklart är en gammal skog som får självdö en bättre kolsänka än skog som avverkas men vi kan ha breddat det i alldeles för hög grad. Skogsindustrin vill ju att det ska planteras skog och att den ska växa till så bra som möjligt. Det kan vara så att skogsindustrin ser till att områden blir skogbevuxna som annars inte skulle haft någon skog.

Vi kan också diskutera fördelningen mellan privat och offentlig skogsindustri. Det är mycket troligt att vi behöver en decentralisering av skogsbruket och att det därför vore bra med ökat privat ägande. Ett ägande med restriktioner och styrmedel men ändå ett ökat privat ägande av skog.

Skogsindustriernas fakta om vårt skogsbruk ger intressant inblick i trenderna

Här är utredning kring moderniserat skogsbruk som mycket handlar om bra förhållanden för skogsägare men det kan ju vara ändå vara viktigt för klimatet.

Hur komplexa sambanden kring skogstillväxt kan vara belyses av följande förklaring till minskad skogstillväxt i Sverige de senaste åren: Den förbisedda förklaringen till skogens minskade tillväxt.

Sverige har mängder av skäl att på djupet undersöka hur vi bedriver skogsbruk.

Här lägger jag till diverse aktuella länkar och små inspel:

Skogen är mer än en kolsänka tar upp hur viktig och ökande kolsänka våra skogar är. Det senaste har dock kolsänkan minskat något men DI argumenterar för att vi som land ändå har ett bra läge med både låga utsläpp och stor kolinlagring.

Enligt Kunskapsverkets rapport kan det minskade upptaget härledas till tre orsaker: 1) lägre tillväxt i skogen, till följd av bland annat högre temperaturer och torka; 2) att större mängd skog har dött, till följd av inte minst ett historiskt stort angrepp från granbarkborren med start 2018; och 3) ökad avverkning, som beror dels på att skogsägare säkrar virkesvärdet av träd som riskerar att angripas av granbarkborre, dels på minskad import av skogsråvara från bland annat Ryssland.

The global potential for increased storage of carbon on land berättar om möjligheterna att öka hur skogbeväxt vi kan göra vår planet och därmed också hur stor kolsänka detta kan bilda.

Ett nuläge för kolsänka för Europa beskrivs i A European map of living forest biomassand carbon stock

december 19, 2023

Reduktionsplikt, är det bra?

Posted by janlenander under biodrivmedel, markanvändning, miljö, nature | Etiketter: biodrivmedel, markanvändning, reduktionsplikt |
Kommentera

Vi ska följa koldioxid utsläppen hela kedjan från utvinning till förbränning av ett drivmedel. Detta kommer dock tyvärr bara visa komplexiteten i de val vi står inför och inte leda till något recept om vad som fungerar och ej. Det här inlägget kan istället antingen fungera som en summering och bakgrund eller som en allvarlig kritik av de förenklade antaganden som görs vid dagens beslut. De tre faserna som beskrivs är då:

Markanvändning
Utvinning och transport
Förbränning och energiutnyttjande

Markanvändning

Är det biobränslen så måste grundprodukten växa någonstans, är det energianläggningar måste de placeras på lämplig mark och är det geologiska råvaror så måste de utvinnas ur vår mark.

Vare sig det är majsfält och skogar eller gruvor och vindkraftverk så påverkas landområden av vår framställning energiråvaran. Markanvändning är en viktig del i orsakerna till höjd koldioxidhalt och klimateffekt. Det ekologiska fotavtrycket skiljer stort mellan olika användning av marken och frågan är om inte alla satsningar på biorbränslen borde väga in den alternativa markanvändning som det annars skulle vara

Det finns ingen anledning att tro att våra olika val av markanvändning för att skapa drivmedel spelar liten roll.

För att belysa detta föreslår jag: Changes in land use and management led to a decline in Eastern Europe’s terrestrial carbon sink en artikel som handlar om den kraftiga ökning av koldioxid som ändrad markanvändning i Östeuropa lett till.

En central del handlar om skogsavverkning, övergivet jordbruksland, kolbindning och vilken sorglig utveckling kring detta som kan observeras.

I detta finns stora möjligheter där övergivet jordbruksland blir energiskog som dessutom brukas utan stora variationer neråt i kolbindning. Tyvärr finns också stora risker där odling för energi ersätter skog och stordrift tvingar fram stora avverkade ytor.

Biofuels from biomass from agricultural land – land use change in a Swedish perspective diskuterar detta utifrån hur Sverige agerar bäst. I denna framgår att vi i dagsläget importerar en stor andel av våra biodrivmedel eller åtminstone råmaterial för att producera drivmedlet. Det centrala är dock en diskussion om vilka sorters framställning av biodrivmedel som ger en markanvändning som ökar koldioxidupptaget.

Det handlar alltid om alternativ och är det gammal skog där den får självdö och en ständig upplagring av kol i marken pågår eller är det ett tidigare kalområde som används för energiskog. Odling av majs ger ungefär dubbla mängden råvara jämfört med vete så ett sådant byte höjer produktionen.

Vid många beräkningar så räknar man utsläppen vid förbränning av biodrivmedel som noll åtminstone till de delar den relaterar till odling av bioråvaran. Resonemanget är att varje kolatom som frigörs som koldioxid också med fotosyntes blivit bunden från atmosfären. Man utgår från ett neutralläge där lika mycket koldioxid ska upptas som det avges. Det är förstås helt rimligt utifrån att vi skulle ha ett balanserat läge som vi vill behålla.

Ifall man istället studerar naturliga biotoper utan mänsklig påverkan så ser man att de agerar som en kolsänka och ständigt binder koldioxid som kol i marken. Jämför vi med det naturliga skeendet så är majoriteten av utsläpp från biobränslen istället lika stort rubbande av den naturliga balansen som utsläpp av fossila bränslen.

Med insikten att förändrad markanvändning är lika viktig klimatpolitik så kan vi knappast förespråka biodrivmedel vars produktion är en kraftig försämring av vår markanvändning. Det här vill jag ska citeras även om jag inte hävdar att jag är först med det.

Det förenklade receptet där utsläpp av koldioxid från biodrivmedel räknas som noll blir oftast rent felaktig.
Jan Lenander, lektion Miljövetenskap 2007

____________________________________________________________________

Här fortsätter ett längre inlägg där även utvinning och transport samt energieffektivitet tas upp. Än så länge finns bara en tabell. Vad säger den dig?

december 15, 2023

Naturligt att arbeta

Posted by janlenander under miljö | Etiketter: arbete, miljö |
1 kommentar

Vi kan mäta vår konsumtion globalt och se att de under året nyproducerade resurserna har använts allt tidigare under året. Earth overshoot day inträffar allt tidigare vilket innebär att vi använder jordens resurser på ett allt mindre hållbart sätt. Vi kommer utarma vår värld. Jordens befolkning är ungefär 8 miljarder och flera prognoser pekar på att folkmängden planar ut vid 10 miljarder. Samtidigt så mekaniserar och automatiserar vi så att varje person får ett allt större teknologiskt fotavtryck med apparater etc som kräver resurser både vid tillverkning och drift.

Det är naturligt att arbeta, det behövs för att bygga ett samhälle. Det är kanske rimligt att vi börjar göra fler val där vi arbetar, hjälper andra och skapar saker istället för en jakt på upplevelser och fritid. Den stora resursförbrukningen är en utmaning som också borde påverka oss till att arbeta mer. Valet mellan att resurser ska användas för en människa eller för en maskin kommer uppstå allt oftare. Det valet kommer inte vara lika självklart som vid första intrycket. Ifall maskinen producerar mat till många människor kan det kännas prioriterat att reparera och underhålla den.

Ska vi välja att människor arbetar mycket så att de bör prioriteras framför maskiner på grund av den nytta de gör?

När vi letar något positivt i Fiaskokonferens… så är det ändå den utveckling som sker, den moderna miljöteknik som skapas som ger hopp. Med nuvarande teknik så har vi inte möjligheten att föda jordens befolkning långsiktigt, vi utarmar jordens resurser och får allt mindre möjligheter.

Vi behöver forskare som med stora insatser ökar vår kunskap drastiskt, vi behöver entreprenörer och uppfinnare.

Ifall vi börjar drömma om livet nära naturen, i samklang med naturen, så innebär det en ny livsstil. Ifall vi engagerar oss i äldre, unga, sjuka och alla utsatta människor så påverkar det vår livsstil. Ifall vi längtar efter att skapa, att bygga ett gott samhälle och vara till glädje för våra närmaste så är det en livsstil som växer till i den riktningen.

Alla de här förändringarna i livsstil skulle kunna innebära att vi arbetade mer.

Klimateffekten och alla andra stora miljöutmaningar som mänskligheten möter kommer att innebära förändringar för oss alla. Det behöver inte innebära mindre välfärd men kanske att vi alla funderar på vad som är viktigaste välfärden för var och en av oss. Här ovan har jag argumenterat för att det för de flesta av oss kommer att betyda mer arbete och inte mindre.

Det finns en trend i att alla ska söka självförverkligande, fritid och upplevelser istället för att arbeta. Att arbeta åt någon annan är det ingen som drömmer om. Min tanke är dock att samarbete och ledarskap behövs för bra resultat. Vi bygger samhälle och gemenskap genom att göra saker andra har nytta av.

För mig är att göra nytta för andra en viktig del av livets mening.

Vad är det för dig?

Vad innebär arbete för dig?

december 12, 2023

Fiaskokonferens – klimatet?

Posted by janlenander under miljö, nature | Etiketter: konferens, miljö |
Kommentera

Vi behöver engagera oss 100% för klimatomställningen. Vi har allt att vinna på att göra det. Vi vinner också ekonomiskt, i utveckling, i kunskap på detta.

Förlängning av förhandling och sen ett urvattnat avtal vad innebär det då? Tappa inte hoppet, oljelobbyn blir bara allt mer avslöjade under denna process. Det är inte avtalade procentsatser och olika mål som gör skillnaden. Det är hård konkurrens om att få fram de bästa alternativa tekniklösningarna. Dessa lönar sig mycket mer än klapp på axeln för uppnådda mål. De som inte vill sitta med gammaldags energikrävande livsstilar ökar. Vi är 9/10 av svenskarna nu som inser hur dumt det är.

Det är inte symbolåtgärder utan riktiga teknikskiften som avgör

En kunskapsresa