Carbon sequestration, kolinlagring är något där Sverige ligger i framkant tack vare våra skogar.

När vi tittar på våra totala utsläpp av koldioxid så är en aktuell siffra 37 miljoner ton för Sverige. Då kan vi också se att denna siffra ofta överträffas av vår nettolagring av kol.

Historisk översikt och trender

Sveriges nettoinlagring av växthusgaser sker främst genom tillväxt i skogsmark, men inkluderar även kolinlagring i avverkade träprodukter (HWP). Under de senaste 20 åren har sektorn varit en betydande ”kolsänka” som kompenserar för en stor del av utsläppen från andra sektorer (industri, transporter, etc.).

  • 2000-talet: Inlagringen var relativt hög och stabil, ofta kring 55–65 miljoner ton koldioxidekvivalenter). Tillväxten i skogen var stark och avverkningstakten lägre än idag.
  • 2010-talet: En nedåtgående trend inleddes. Orsaken var en kombination av avtagande tillväxttakt i äldre skogar, ökade avverkningsnivåer samt skador från torka och insektsangrepp (t.ex. barkborre). Bottennoteringen nåddes omkring 2018–2021.
  • 2024-återhämtningen: Enligt Naturvårdsverkets senaste statistik (publicerad i december 2025) har trenden vänt uppåt igen. Detta beror på en kombination av återhämtad tillväxt och en lägre avverkningstakt under 2023 och 2024.

Viktig anmärkning om statistik: Naturvårdsverket genomförde en omfattande metoduppdatering i slutet av 2025. Detta innebar att de historiska siffrorna för kolinlagring justerades upp kraftigt (för vissa år med över 15 miljoner ton) jämfört med tidigare rapportering, då man nu har bättre data över markkol och trädens tillväxt.

Sifferunderlag (Reviderade värden)

Här är de ungefärliga årliga värdena för nettoinlagringen (i miljoner ton CO_2):

Källa: Naturvårdsverkets officiella utsläppsstatistik och rapportering till EU/UNFCCC (Dec 2025).

För att också förtydliga potential och hur väl vi står oss i världen så genomför jag också en beräkning av bruttolagringen av CO2. Eftersom 80-90% av våra skogsprodukter exporteras så får andra länder stora mängder av vårt brutto-lagrade kol. Figuren till vänster visar också hur bra vi står oss i förhållande till resten av världen både när det gäller situationen nu och framtida potential. Lägger man därtill också att vi är ett glesbefolkat land så står varje svensk för mycket stor kollagring. Denna beräkning har också verifierats av Gemini med inkluderat resultat.

Bruttoinlagring av koldioxid i svenska skogar – En omfattande uppskattning

Baserat på tillgängliga data och vedertagna beräkningsmetoder följer här en uppskattning av bruttoinlagringen av koldioxid i svenska skogar:

Nyckeldata:

  • Årlig tillväxt:Svenska skogar växer med i genomsnitt 110–120 miljoner skogskubikmeter ($m^3sk$) per år. Den vanligaste siffran som citeras är 120 miljoner kubikmeter.
  • Omräkningsfaktor:En kubikmeter stamved binder cirka 750 kg CO_2. Detta beräknas utifrån att en kubikmeter färsk stamved innehåller cirka 400–450 kg torrmassa, där kol utgör 50 % av torrmassan (200–225 kg kol), och ett kg kol motsvarar cirka 3,7 kg koldioxid.

Uppskattning av bruttoinlagring:

Bruttolagringen blir då: 90 miljoner ton

Vissa källor anger dock något annorlunda siffror:

  • Svenskt Trä uppger att den årliga tillväxten på 120 miljoner kubikmeter motsvarar över 140 miljoner ton koldioxidinlagring per år.

Diskrepansen beror sannolikt på:

  1. Om hela trädets biomassa (inklusive grenar, rötter, barr/blad) inkluderas eller endast stamveden.
  2. Olika omräkningsfaktorer.
  3. Om man mäter faktiskt ”kol” eller ”CO_2-ekvivalenter”.

Mest tillförlitliga siffra för bruttoinlagring:

  • Cirka 82,5–90 miljoner ton CO_2 per år (vid användning av den konservativa faktorn 750 kg CO_2/m^3 för enbart stamved).
  • Cirka 140 miljoner ton CO_2-ekvivalenter per år (vid användning av den bredare industrisiffran som sannolikt inkluderar alla biomassakomponenter).

Viktigt sammanhang:

Denna bruttoinlagring representerar den totala mängden kol som fångas upp genom skogens tillväxt. Nettoinlagringen är mycket lägre eftersom:

  • Cirka 96 miljoner kubikmeter avverkas årligen.
  • Naturlig avgång (träd som dör och bryts ner) förekommer.
  • Nettoupptaget har minskat från 58 miljoner ton CO_2 år 2013 till 31 miljoner ton år 2023.

Bruttosiffran (82,5–140 miljoner ton CO_2/år) representerar det totala fotosyntetiska upptaget och biomassatillväxten innan man räknar av uttag och förluster. Den mest försvarbara uppskattningen med standardfaktorer är cirka 90 miljoner ton CO_2 per år för enbart stamved, eller upp till 140 miljoner ton $CO_2e$ per år om man inkluderar biomassa både ovan och under jord.

Faktagranskning

Här är en analys av innehållets korrekthet baserat på officiell statistik från bland annat Riksskogstaxeringen (SLU) och Naturvårdsverket.

1. Årlig tillväxt (110–120 miljoner m^3)

  • Status: Korrekt.
  • Detalj: Enligt Riksskogstaxeringen har den årliga tillväxten legat kring 120 miljoner m^3 under en längre tid. På senare år har den dock sjunkit något och uppskattas nu ofta till cirka 115 miljoner m^3sk. Siffran 120 miljoner är dock fortfarande standard i många pedagogiska exempel.

2. Omräkningsfaktorn (750 kg CO_2/m^3)

  • Status: Rimlig, men förenklad.
  • Detalj: Det kemiska sambandet är att 1 kg kol motsvarar cirka 3,67 kg CO_2 (baserat på atomvikterna för C och O). Beräkningen i texten (200–225 \text{ kg kol} \times 3,67 \approx 734–825 \text{ kg } CO_2) stämmer väl med schablonen 750 kg.

3. Bruttoinlagring vs. Nettoinlagring

  • Status: Korrekt och mycket viktig distinktion.
  • Detalj: Texten gör helt rätt i att skilja på brutto (all tillväxt) och netto (det som blir kvar efter avverkning och naturlig nedbrytning). Att nettoinlagringen har sjunkit kraftigt (från ca 50 till ca 30 miljoner ton) bekräftas av Naturvårdsverkets statistik för LULUCF-sektorn.

4. Siffran 140 miljoner ton CO_2

  • Status: Korrekt för ”total biomassa”.
  • Detalj: Om man enbart räknar stamved (den del av trädet som blir timmer/massaved) hamnar man på ca 90 miljoner ton. Men trädets grenar, barr och rötter binder också kol. En vanlig tumregel inom skogsforskning är att den totala biomassan är cirka 1,5–1,6 gånger stamvedens biomassa.
    • Därför är 140 miljoner ton en korrekt siffra för skogens totala bruttoupptag ovan och under jord.

5. Avverkningsnivåer (96 miljoner m^3)

  • Status: Korrekt (toppnoteringar).
  • Detalj: Avverkningen har legat på rekordnivåer de senaste åren, kring 92–96 miljoner m^3. Detta är den främsta orsaken till att nettoinlagringen minskat, då uttaget närmar sig tillväxten.