Jag tycker att informationen om hur klimatomställningen påverkar Sverige är väldigt svag och ska här titta på om det går att förstå mer. Det första steget är att undersöka om det finns några skillnader mellan det som skett i Sverige och på andra ställen i världen. Därefter undersöks effekterna på situationen i Sverige av de klimatförändringar som förutses. Högre temperaturer kan ju vara ödesdigert för en varm och torr plats men kanske ha flera positiva effekter för Sveriges del. Som avslutning diskuteras eventuella tipping points och radikala förändringar.
Förändringen hittills
Det första och viktigaste underlaget är Sveriges klimat 1860-2014
Vi kan i denna graf se att man på ett grovt sätt kan se att Sverige så har vår temperatur gått upp ungefär 2 grader, dvs en liten aning mer än resten av världen. Framför allt ganska lika.
En intressant aspekt är att vintertemperatur inte har ökat lika mycket och skulle man studera norra Sverige skulle det var ännu tydligare.
Det talas om att klimateffekten är svagast vid ekvatorn och ökar mot polerna ungefär som att inuti i ett växthus är temperaturen mer homogen. Vi i Sverige som ligger längre norrut skulle därför uppleva en högre förändring. För ett antal år sedan talades mycket om isfritt Arktis, smältande Antarktis men det har inte alls besannats. Kanske kan en delförklaring vara att växthuseffekten är så liten på vintern.
Det är stora variationer mellan olika år så man väljer att studera 30 års perioder när man vill se hur olika delar av Sverige. Jämför man olika 30 års perioder så ser man att egentligen alla delar av landet fått ökad temperatur och det är extremt svårt att dra slutsatser om att utveckling går fortare på vissa ställen.
Vegetationsperiod kan vara en viktig indikator på hur hög produktion vi kan uppnå inom både jordbruk och skogsbruk. Vi vet ju att jordbruks- produktionen i södra Sverige är betydligt högre och även om längd på vegetationsperiod bara är en indikator så kan man anta att förlängd period kan innebära positiva effekter för Sverige.
Det blir då extra intressant att studera hur denna period förändrats. Ur tabellerna kan man se en liten ökning för södra Sverige. Troligt med en aning bättre förutsättningar. Vad som är mycket tydligare är hur perioden går upp för norra Sverige och att det skulle kunna betyda att nya arealer blir mycket intressantare.
På de flesta platser i världen är nederbörd otroligt avgörande för skördar och jordbruksproduktion. Sverige har dock oftast en sjysst mängd nederbörd även om denna skiftar kraftigt beroende på år. Det blir därvid svårt att hitta några signifikanta trender beroende på klimatförändringen. Det är rimligt att dra slutsatsen att vi hittills bara haft liten påverkan på jordbruksproduktionen. Att gissa att även framgent så får detta liten effekt är fullt möjligt.
Klimatförändringens inverkan på oss
Med fortsatta trender mot högre temperaturer ligger Sverige bra till för egentligen innebär de bara ökade möjligheter till jordbruk och skogsbruk. Länder med högre temperaturer upp till maximala värdet 4 grader över oss har oftast högre produktion/areal. Självklart finns ju hotet att nederbördsmängder får ett ofördelaktigt skifte mot torrare eller kraftig ökning. Jordbrukare kan också möta stora utmaningar när de behöver byta gröda och arbetssätt.
Ökade temperaturer kommer att leda till åtminstone för oss nya väderhändelser och olika slags katastrofsituationer med allt från översvämningar till kraftig torka. Hittills har Sverige klarat att anpassa sig till detta så väl att vi snarast haft en minskning av dödsfall och stora materiella förluster. Vi måste bygga upp vår beredskap men i ett grundläggande scenario så är inte stor oro befogad. I nästa avsnitt diskuteras riskerna för större händelser än detta.
Biologisk mångfald är något vi behöver fundera på redan utan några stora klimathändelser. Vi har redan flera skeenden som leder till en utarmning. När vi anpassar oss, skyddar oss mot själva väderförändringarna så är det en aspekt som lätt glöms bort. Det kommer bytas grödor, ordnas bevattning och genomföras mycket som hotar allt från bin till hela ekosystem. Det finns dock många tecken på att över hela det politiska spektret finns en medvetenhet.
I Sverige har vi en landhöjning efter inlandsisen som är störst i norr. Denna landhöjning motverkar havsnivåhöjningar pga klimatförändringarna och även om vissa kustremsor är hotade i södra Sverige bör man med viss tillförsikt kunna bedöma att höjd vattennivå är ett måttligt problem som vi kan anpassa oss till.
Även om det inte finns någon garanti att skidåkarna kommer vara nöjda eller ens att badarna kommer tycka att det blev bättre. De flesta grundscenarion för Sverige pekar kanske inte på att vi får det bättre men att sammantaget med alla effekter så får medelsvensson inga allvarliga försämringar. Inte ens om temperaturhöjningen går över 2 grader och närmar sig 4 graders höjning. Vi kan också vara medvetna om att koldioxid har en exponentiellt avtagande effekt så att så mycket värre blir det inte.
Vilka kaskadeffekter och risker finns
Jag börjar med golfströmmen som är mest omtalade tipping point där vi får dramatiskt ändrade förutsättningar. För 8200 år sedan så saktade golfströmmen upp på grund av ett stort utflöde av kallt sötvatten från av is uppdämd sjö.
Vi kan se att detta utlöstes av en temperatur mycket högre än den vi har nu och att det var väldigt speciella förutsättningar med kvarliggande is från den tidigare istiden.
Ingen forskare kan bevisa att en bromsning inte kan ske men samtidigt finns det inga forskningsresultat som tyder på att risken är stor. De scenarion Johan Rockström marknadsför har inte alls den trovärdighet de borde ha haft för att få så stort genomslag.
Biologisk mångfald har krympt av flera olika anledningar och när det talas om svältkatastrofer för att bin som art dör ut så har det en forskningsmässig grund. Däremot har media en tendens att överbetona riskerna för detta. Det jobbiga är dock att minskad biologisk mångfald kan ställa till problem på så många olika svåröverskådliga sätt så att även om varje sådant scenario har ytterst liten risk så kan totalen innebära en signifikant risk.
Ända sedan klimathotet uppmärksammades första gången har man beskrivit scenarion där stora delar av Antarktis och Grönland smälter bort. Många av dessa har tiden dock vederlagt då skeenden som förutsetts inte har inträffat. Det betyder dock inte att något scenario som inte studerats så väl skulle kunna leda till detta. Ett historiskt perspektiv på Havsnivåhöjning som varit 130 m sedan förra istidens topp gör att vi även av naturliga orsaker behöver beredskap för variation i havsnivå.
En annan aspekt som lyfts i ännu högre grad är olika former av extremväder med enorma konsekvenser. Det vi sett hittills pekar dock inte på något sådant utan bara den tidigare nämnda ökningen av extremväder som vi trots allt hanterar på ett ok sätt.
Klimatförändringarna kan leda till att våra klimatzoner rör på sig på olika sätt och det kan bli leda till katastrofer och drastiskt ändrade förutsättningar för en mänsklig bosättningar. Det handlar om risker för många miljoner människor men risken för att större delen av världens befolkning dör ut är låg. För Sverige som ligger i norra delen av klimatzonen: ”Temperate forest” som kan röra sig norrut är riskerna för dramatiska effekter ännu lägre
En kunskapsresa 