Det är stor upprördhet bland jord- och skogsbrukare kring EU förslag för att möta klimathotet. Samtidigt har jag visat hur mycket möjligheter det också finns i bra jord och skogsbruk i inläggen Jordbrukstrender och klimat och Världens skogar och klimatet. Det är dock möjligt att de områden som skapar konflikt är de som erbjuder förändring på riktigt. Vi får nog erkänna att många beslut som tagits hittills varit mycket symbolpolitik blandat med fina ord om allt från jämlikhet till återcirkulering.
Bondeprotester och kommentarer kring det
Det är absolut så att vi måste möta en grupp människor som ofta arbetar väldigt långa dagar. De har sett hur deras tillvaro blivit allt mer ansträngd och hör nu talas om mer pålagor och krav. Det behöver vara människor vi lyssnar på och jag blir riktigt rädd när de kopplas ihop med extremhögern och bakåtsträvare.
I inlägget: Det är naturligt att arbeta så driver jag tesen att miljövänligt kräver högre arbetsintensitet. Istället för ännu mer maskineri och stora tillförda mängder energi så tror jag på en utveckling med mer mänsklig arbetskraft. Maskiner, automatik och robotar kräver stora mängder underhåll och service som kan leda in i riktigt onda cirklar. Det är min bestämda uppfattning att det kommer vara ännu viktigare inom dessa våra grundnäringar
I inlägget om jordbruk refererar jag dock till flera källor som visar hur mycket större skördar som uppnås med modernt jordbruk. Mitt förslag är absolut inte att gå till gammaldags arbetsintensivt jordbruk. Däremot inser vi allt fler faror med det centraliserade jorbruket och ytterligare steg mot mer stordrift, monokultur och land som inte ses med mänskliga ögon. Allt från storskaliga växtangrepp till minskad biologisk mångfald kan bli resultatet av detta. Ett annat problem är de storskaliga tekniska system som detta skapar och den svårighet det finns i underhåll av sådana system. De är inte heller bra för den flexibla resursåtervinning som vi behöver allt mer av.
Det är inte så att jag tror att den gammaldags jordbruksarbetaren som gjorde arbeten enligt tillsägelse har en roll. Det krävs istället mycket djup förståelse för sin yrkesroll och mer samarbete med en maskinpark som tillför ökad mängd intelligenta beslut och underlag.
Det tas allt fler initiativ kring hur dessa två viktiga näringar bedrivs effektivt samtidigt som det skapas kolsänkor och ökad biomassa. Vi måste ta tillvara den stora kompetens det finns bland dessa människor.
Vi behöver förstå mycket mer om:
Kolcykeln och kollagring
Människan, globala kolcykeln och jordens kolsänkor
Skogens ekosystem och kollagring
Skogens ekosystem, flöden och ansamlingar
Störningar och hur de påverkar kollagring
Det visar sig att de ekonomiska konsekvenserna av avskogning kan bli så mycket större än de ekonomiska drivkrafter som är orsaken. Finansieringsfrågor när det gäller skogsbruk lyfts allt högre på agendan när insikten om att ett klimatmässigt bättre skogsbruk kan vara mycket lönsamt.
Här är ett initiativ där man vill använda AI och modern teknik för att bedriva ett effektivare och bättre skogsbruk. Det är inte så att jag kan bedöma hur bra detta blir men jag ser det som ett tecken på att mycket kommer hända utan politiska mål och stenhård styrning.
När vi pratar om koldioxid och ett klimathot så ska vi vara medvetna om att ökad koldioxidhalt historiskt ofta har hängt ihop med ökning av biomassa. Väldigt många växter frodas bättre ifall halten är högre. Det finns en så kallad negativ feedback loop som motverkar klimathotet. En möjlighet till att jorden själv löser problemet åt oss finns.
Det är dock ingen självklarhet att det fungerar eftersom mänsklig verksamhet har så stora effekter på markanvändning och ökningen av biomassa kan bromsas av avskogning och brist på andra viktiga faktorer som vatten.
Skogsskötsel definieras oftast som ”uppdragning, vård och förnyelse av skogsbestånd så att växtplatsens produktionsförmåga uthålligt utnyttjas på ändamålsenligaste sätt och med hänsyn till natur-, kultur- och övriga intressen.”
Skogsencyklopedin. Sveriges Skogsvårdsförbund. 2000
Det finns en mängd olika system för avverkningsmetoder och åldersfördelning och val av trädslag. Utifrån ett perspektiv där vi funderar på mesta möjliga biomassa och kolsänka kan man då verkligen ifrågasätta både kalhyggen och stordrift. Kanske kan modern teknik, AI och decentralisering vara ett sätt att lyckas med det?
Ett liknande resonemang kan säkert föras även för jordbruk men ännu har jag inte läst på tillräckligt för att det inte ska falla platt.
Det finns omfattande påståenden om att ökad koldioxidhalt i atmosfären skulle vara positivt för biomassa globalt. Rent biologiskt är detta underbyggt men samtidigt kan förstås klimateffekten orsaka saker som minskar den för oss människor nyttiga och bra biomassan.
Tittar man djupare på detta så har ökade koldioxidhalter en mycket komplex interaktion med näringshalt i våra jordar och förändringar i torrperioder och översvämningar. Den första och enklaste slutsatsen är att vi måste förstå mer kring hur ett bra jordbruk med resursåtervinning bör bedrivas. Jag tar utgångspunkten en artikel om jordbruk från Breakthroug.org.
Vi har i världen en tydligt ökad jordbruksproduktion men artikeln vill belysa att det finns delar i denna ökning som inte är långsiktigt hållbar utan kan leda till utarmning av framtida produktion. I västvärlden finns redan flera trender till att prioritera långsiktighet framför största möjliga kvantitet.
Det bör dock påpekas att den kraftigt ökade skörden är väldigt avgörande för välfärden i världen. En prioritering av långsiktighet får inte leda till minskade skördar så att stora mängder av människor drabbas av svält.
Jordbruksproduktion nedbrutet i olika delarJordbruksproduktion för olika produkter
Climate Resilient Agriculture for Ensuring Food Security comprehensively deals with important aspects of climate resilient agriculture for food security using adaptation and mitigation measures. Climatic changes and increasing climatic variability are likely to aggravate the problem of future food security by exerting pressure on agriculture. For the past few decades, the gaseous composition of the earth’s atmosphere has been undergoing significant changes, largely through increased emissions from the energy, industry and agriculture sectors; widespread deforestation as well as fast changes in land use and land management practices. Agriculture and food systems must improve and ensure food security, and to do so they need to adapt to climate change and natural resource pressures, and contribute to mitigating climate change. Climate-resilient agriculture contributes to sustainably increasing agricultural productivity and incomes, adapting and building resilience to climate change and reducing and/or eliminating greenhouse gas emissions where possible. The information on climate resilient agriculture for ensuring food security is widely scattered. There is currently no other book that comprehensively and exclusively deals with the above aspects of agriculture and focuses on ensuring food security. This volume is divided into fourteen chapters, which include the Introduction, Causes of Climate Change, Agriculture as a Source of Greenhouse Gases, Impacts of Climate Change on Agriculture, Regional Impacts on Climate Change, Impacts on Crop Protection, Impacts on Insect and Mite Pests, Impacts on Plant Pathogens, Impacts on Nematode Pests, Impacts on Weeds, Impacts on Integrated Pest Management, Climate Change Adaptation, Climate Change Mitigation, and A Road Map Ahead. The book is extensively illustrated with excellent photographs, which enhance the quality of publication. It is clearly written, using easy-to-understand language. It also provides adoptable recommendations involving eco-friendly adaptation and mitigation measures. This book will be of immense value to the scientific community involved in teaching, research and extension activities. The material can also be used for teaching post-graduate courses. It will also serve as a very useful reference
Amazon beskrivning av: Climate Resilient Agriculture for Ensuring Food Security
Återigen så ska inte markanvändning glömmas bort i klimatdebatten. Här kan de viktigaste långsiktiga förändringarna ske
Utdrag som visar hur viktigt det upplevs att använda jordbruk som kolsänka
Det här avsnittet beskriver olika alternativ för att minska klimateffekten genom att reducera utsläpp av koldioxid.
Konkurrera ut dålig markanvändning med liten kolsänka.
Insatsprodukter …
Byta ut produkter så att de med bra kolsänka väljs.
Jordbruk är beroende av så många olika faktorer med allt från vattentillgång till näringsrika jordar. Vi har en klimatförändring som skapar allt från torka till översvämningar som försämrar för jordbruket. Ökad kolbindning, kraftfulla kolsänkor inom jordbrukssektorn kommer också tillbaka till sektorn genom mer stabila förutsättningar för produktionen.
Här är ett stycke som handlar om förändrad markanvändning och det påpekas att skogsbruk ökar bindningen av kol jämfört med åkerbruk. Intressant är dock att använda marken för bete har nästan lika stor effekt.
Nu kan vi och för sig inte äta skog i någon större mängd och betesmark ger betydligt lägre avkastning i mängd mat som produceras.
Det visar ändå på en stor potential i att nya och bättre sätta att använda marken för att tillfredställa våra behov.
Här en intressant beskrivning av de avvägningar som görs vid jordbruk i Indien. Detta är intressant för att det rör sig om högproduktivt jordbruk med ofta knappa resurser. Det blir så tydligt vilka svåra avvägningar som görs. En svensk bonde har förstås inte alls lättare avvägningar men här kan man studera så många som ställs inför liknande utmaningar.
Jordbrukarens val och effekterna på växthusgaser kan här åskådliggöras på ett tydligt sätt.
Olika sorters jordbruksprukter har inte riktigt den förenklade påverkan på kolsänkor som en del tror. Husdjursskötsel kan vara bra.
Det finns mycket mer att skriva men jag tar en paus med en fråga:
Vad kan ur ett svenskt perspektiv göras för en riktigt långsiktigt hög jordbruksproduktion?
En kunskapsresa 