En kunskapsresa

Vi ska följa koldioxid utsläppen hela kedjan från utvinning till förbränning av ett drivmedel. Detta kommer dock tyvärr bara visa komplexiteten i de val vi står inför och inte leda till något recept om vad som fungerar och ej. Det här inlägget kan istället antingen fungera som en summering och bakgrund eller som en allvarlig kritik av de förenklade antaganden som görs vid dagens beslut. De tre faserna som beskrivs är då:

• Markanvändning
• Utvinning och transport
• Förbränning och energiutnyttjande

Markanvändning

Är det biobränslen så måste grundprodukten växa någonstans, är det energianläggningar måste de placeras på lämplig mark och är det geologiska råvaror så måste de utvinnas ur vår mark.

Vare sig det är majsfält och skogar eller gruvor och vindkraftverk så påverkas landområden av vår framställning energiråvaran. Markanvändning är en viktig del i orsakerna till höjd koldioxidhalt och klimateffekt. Det ekologiska fotavtrycket skiljer stort mellan olika användning av marken och frågan är om inte alla satsningar på biorbränslen borde väga in den alternativa markanvändning som det annars skulle vara

Det finns ingen anledning att tro att våra olika val av markanvändning för att skapa drivmedel spelar liten roll.

För att belysa detta föreslår jag: Changes in land use and management led to a decline in Eastern Europe’s terrestrial carbon sink en artikel som handlar om den kraftiga ökning av koldioxid som ändrad markanvändning i Östeuropa lett till.

En central del handlar om skogsavverkning, övergivet jordbruksland, kolbindning och vilken sorglig utveckling kring detta som kan observeras.

I detta finns stora möjligheter där övergivet jordbruksland blir energiskog som dessutom brukas utan stora variationer neråt i kolbindning. Tyvärr finns också stora risker där odling för energi ersätter skog och stordrift tvingar fram stora avverkade ytor.

Biofuels from biomass from agricultural land – land use change in a Swedish perspective diskuterar detta utifrån hur Sverige agerar bäst. I denna framgår att vi i dagsläget importerar en stor andel av våra biodrivmedel eller åtminstone råmaterial för att producera drivmedlet. Det centrala är dock en diskussion om vilka sorters framställning av biodrivmedel som ger en markanvändning som ökar koldioxidupptaget.

Det handlar alltid om alternativ och är det gammal skog där den får självdö och en ständig upplagring av kol i marken pågår eller är det ett tidigare kalområde som används för energiskog. Odling av majs ger ungefär dubbla mängden råvara jämfört med vete så ett sådant byte höjer produktionen.

Vid många beräkningar så räknar man utsläppen vid förbränning av biodrivmedel som noll åtminstone till de delar den relaterar till odling av bioråvaran. Resonemanget är att varje kolatom som frigörs som koldioxid också med fotosyntes blivit bunden från atmosfären. Man utgår från ett neutralläge där lika mycket koldioxid ska upptas som det avges. Det är förstås helt rimligt utifrån att vi skulle ha ett balanserat läge som vi vill behålla.

Ifall man istället studerar naturliga biotoper utan mänsklig påverkan så ser man att de agerar som en kolsänka och ständigt binder koldioxid som kol i marken. Jämför vi med det naturliga skeendet så är majoriteten av utsläpp från biobränslen istället lika stort rubbande av den naturliga balansen som utsläpp av fossila bränslen.

Med insikten att förändrad markanvändning är lika viktig klimatpolitik så kan vi knappast förespråka biodrivmedel vars produktion är en kraftig försämring av vår markanvändning. Det här vill jag ska citeras även om jag inte hävdar att jag är först med det.

Det förenklade receptet där utsläpp av koldioxid från biodrivmedel räknas som noll blir oftast rent felaktig.

Jan Lenander, lektion Miljövetenskap 2007

____________________________________________________________________

Här fortsätter ett längre inlägg där även utvinning och transport samt energieffektivitet tas upp. Än så länge finns bara en tabell. Vad säger den dig?

Vi kan mäta vår konsumtion globalt och se att de under året nyproducerade resurserna har använts allt tidigare under året. Earth overshoot day inträffar allt tidigare vilket innebär att vi använder jordens resurser på ett allt mindre hållbart sätt. Vi kommer utarma vår värld. Jordens befolkning är ungefär 8 miljarder och flera prognoser pekar på att folkmängden planar ut vid 10 miljarder. Samtidigt så mekaniserar och automatiserar vi så att varje person får ett allt större teknologiskt fotavtryck med apparater etc som kräver resurser både vid tillverkning och drift.

Det är naturligt att arbeta, det behövs för att bygga ett samhälle. Det är kanske rimligt att vi börjar göra fler val där vi arbetar, hjälper andra och skapar saker istället för en jakt på upplevelser och fritid. Den stora resursförbrukningen är en utmaning som också borde påverka oss till att arbeta mer. Valet mellan att resurser ska användas för en människa eller för en maskin kommer uppstå allt oftare. Det valet kommer inte vara lika självklart som vid första intrycket. Ifall maskinen producerar mat till många människor kan det kännas prioriterat att reparera och underhålla den.

Ska vi välja att människor arbetar mycket så att de bör prioriteras framför maskiner på grund av den nytta de gör?

När vi letar något positivt i Fiaskokonferens… så är det ändå den utveckling som sker, den moderna miljöteknik som skapas som ger hopp. Med nuvarande teknik så har vi inte möjligheten att föda jordens befolkning långsiktigt, vi utarmar jordens resurser och får allt mindre möjligheter.

Vi behöver forskare som med stora insatser ökar vår kunskap drastiskt, vi behöver entreprenörer och uppfinnare.

Ifall vi börjar drömma om livet nära naturen, i samklang med naturen, så innebär det en ny livsstil. Ifall vi engagerar oss i äldre, unga, sjuka och alla utsatta människor så påverkar det vår livsstil. Ifall vi längtar efter att skapa, att bygga ett gott samhälle och vara till glädje för våra närmaste så är det en livsstil som växer till i den riktningen.

Alla de här förändringarna i livsstil skulle kunna innebära att vi arbetade mer.

Klimateffekten och alla andra stora miljöutmaningar som mänskligheten möter kommer att innebära förändringar för oss alla. Det behöver inte innebära mindre välfärd men kanske att vi alla funderar på vad som är viktigaste välfärden för var och en av oss. Här ovan har jag argumenterat för att det för de flesta av oss kommer att betyda mer arbete och inte mindre.

Det finns en trend i att alla ska söka självförverkligande, fritid och upplevelser istället för att arbeta. Att arbeta åt någon annan är det ingen som drömmer om. Min tanke är dock att samarbete och ledarskap behövs för bra resultat. Vi bygger samhälle och gemenskap genom att göra saker andra har nytta av.

För mig är att göra nytta för andra en viktig del av livets mening.

Vad är det för dig?

Vad innebär arbete för dig?

Vi behöver engagera oss 100% för klimatomställningen. Vi har allt att vinna på att göra det. Vi vinner också ekonomiskt, i utveckling, i kunskap på detta.

Förlängning av förhandling och sen ett urvattnat avtal vad innebär det då? Tappa inte hoppet, oljelobbyn blir bara allt mer avslöjade under denna process. Det är inte avtalade procentsatser och olika mål som gör skillnaden. Det är hård konkurrens om att få fram de bästa alternativa tekniklösningarna. Dessa lönar sig mycket mer än klapp på axeln för uppnådda mål. De som inte vill sitta med gammaldags energikrävande livsstilar ökar. Vi är 9/10 av svenskarna nu som inser hur dumt det är.

Det är inte symbolåtgärder utan riktiga teknikskiften som avgör

Jag provar en mängd olika appar för att generera AI bilder. De kommer att revolutionera berättandet men också göra det ännu svårare att sortera ut sant från falskt.